AlexandraWedebrand

Något som förvånar mig ständigt är att tiden går så fort. Imorgon är det tydligen torsdag. Var det inte det igår?? Det betyder alltså att det var en vecka sen jag åkte hem till Nybro.. Vilket betyder att det är helg snart igen. Galet. Idag kom jag fram till att vi slutar om två veckor. Det var 16 veckor sen vi började här. Nu har vi alltså gått halva tiden. Hösten har passerat, nu går vi in i vintern. Snart är det vår sen kommer sommaren och då slutar vi. Detta deprimerar vissa här. Inte mig. Jag tror på idén med att sluta när man har som allra roligast, eftersom det är det man oftast kommer ihåg mest sen i framtiden. Jag tror knappast att vi i klassen kommer tappa kontakten efter vi slutat.

Nästa år kommer bli årens år för mig. Våren kommer snurra på som bara den. En blandning mellan fullt med spelningar runt om i Sverige, USA under halva mars, påsklov uppe i fjällen, fullt upp i skolan osv. Sen kommer en sommar. Direkt när man flyttat hem ska man ut och jobba,  folk tar studenten, jobba med huset, förbereda, förbereda, förbereda och göra en massa andra grejer som alltid händer på sommaren, däribland hinna fylla 20. Därefter kommer hösten. Men den lilla tiden mellan sommaren och hösten.. Då ska jag bli fru. Kära nån. Min eviga dröm slår in. Jag blir den lyckligaste människan i världen. Jag ska få starta ett liv tillsammans med mannen i mitt liv som jag älskar mer än jag någonsin kan beskriva. Fantastisk bröllopsresa i ett paradis på det med! Bra början på hösten kan man säga. Sen ska jag lyckas flytta, igen. Därefter börjar det verkliga livet. Då är jag fru, har ett eget hem och ska ha ett jobb så man kan försörja sig.

Innan man hinner blinka är det vinter igen. Tokigt. Men nu för tiden har jag inte panik för att tiden går. Jag älskar det.

 

Dags att sova.

God natt!