AlexandraWedebrand

Svårt att utse min favoritfödelsedag. Har ju 18 st att välja på, men jag tänker nog välja min senaste födelsedag när jag fyllde 18 år. Eller inte riktigt på själva dagen, den var såklart mysig den med. Bland annat så åkte jag och mamma och hade en photoshoot i Kalmar :)

Men det som var extra minnesvärt om just den födelsedagen, hände inte förens ca en månad efter. Jag är inte den som bjuder in folk för att fira mig. Där syns den typiska jantelagen i mig. Tycker det bara känns konstigt.. "Hej kom och fira mig och ge mig presenter! Jajaja" Nej. Det är inte min stil. Men när man fyller 18 bör man ju egentligen fira det på något sätt och vis.

Men nu är det ju så att jag har världens bästa familj. De hade planerat en överraskningsfest för mig där verkligen alla jag önskat skulle komma kom :D Blev först "kidnappad" och de körde runt på mig och de såg till att jag var ordentligt förvirrad tills att de tog hem mig och tog bort ögonbindeln där jag blev överraskad av alla mina fina vänner. Och oj vilken rolig och mysig kväll vi hade!! Kärlek på hög nivå. Jag gillar överraskningar :) Verkligen en minnesvärd kväll!

And then he's gone again. Urk på burk. Dislike. Men de dagarna vi väl kan träffas blir så otroligt värdefulla, så de är värt all den tiden vi är ifrån varandra.
Jag saknar han bara.. anyway, tack för dessa dagarna <3

Kärlek.

Hm. Den var svår. Jag har ju så många favoritminnen, så jag kan omöjligt bara välja ett! Men ett minne som kommer stanna i huvudet resten av livet, är minnena från vår Körresa till Ukraina sommaren 2010.

Minnen från andra resor jag gjort är också otroligt värdefulla. Minnen med goa vänner. Minnen med familjen. Minnen med Han. Jag älskar minnen. Att tänka tillbaka till stunder som är värda att minnas. Leva i ett minne ett litet tag. Känna glädjen igen. Se tillbaka på hur bra man mådde.

Vet ej om det blev något vettigt av detta. Bara lite av mina tankar, as usual. Aja.

Vill du läsa tidigare inlägg jag skrivit från "30 dagar med bloggen"-listan så hittar du den här!

So long!
Ciao!

När man försöker med något men misslyckas om och om igen. När man tappert försöker igen och tänker "denna gången kanske det funkar", men ändå så gör det inte det. Tillslut kämpar man fast man nästan vet hur det kommer sluta, men fortsätter ändå med den svaga tron om att man kanske lyckas. Man håller fortfarande modet uppe trots sina tidigare misslyckade försök. Man går in med inställningen att man ska lyckas och hoppas att man gör det. Men när man går in med en sån inställning blir det nästan ännu värre när det skiter sig. Det känns tungt.

Men när det väl vänder, när man väl lyckas.. Den glädjen går inte beskriva. Man känner sig stolt över sig själv. Man har äntligen lyckats. Hur litet och meningslöst det än handlade om, så har man ändå lyckats med någon man kämpat med. Man höll ut och fortsatte kämpa trots att det kändes tungt. Det är något att vara riktigt stolt över. Förhoppningsvis har man lärt sig något till nästa gång också, och därifrån kan det nästan bara bli bättre.

Jag tänkte zebra.. men det blev visst  björk.

Men vad säger ni?

Är det en hiss eller diss?

Den lyckan när han är här hos mig. Den tryggheten. Den glädjen. Den kärleken.

Men också den klumpen i magen när han åker. Det hugger till lite varje gång. Vetskapen att den jobbiga saknaden efter honom drar igång igen så fort han har satt sig i bilen. Bara saknaden av hans närvaro. Han fattas mig nått så ofantligt när han är borta. Nästan lite löjligt hur mycket jag tycker om honom.

Han.

Tråkigt nog så måste jag göra er besvikna nu..
jag minns helt enkelt inte min första kyss.

Är det sånt man borde komma ihåg? Hmm.. Kommer dock ihåg nån gång då Jonathan och jag satt uppe i en av ribbstolarna i lekrummet i kyrkan och han höll på att pussa mig på kinden hela tiden och jag tyckte att det va jättekonstigt. Allt detta samtidigt som de andra barnen stod nedanför och kollade på. Det va bara märkligt. Så Jonathan, om du kunde låta bli med att göra det nån mer gång så är jag tacksam ;) heh. Jag kan ju tillägga att vi var väl säkert ca 4-5 år :P haha lite kul minne bara.

Life is wonderful - Jason Mraz

Ville bara berätta att jag överlevde gårdagen (som var min första "riktiga" dag på jobbet, där jag gick ensam) Det var tufft, men nu kan det bara bli bättre!

Idag är det en ojobba-dag för mig, så vad gör en Alexandra på en ledig dag som denna då? Bra fråga. Städar lite (bombnedslag i rummet igen...), chilla lite mera än vanligt just för att jag har en ledig dag, fixa naglarna, gör saker man annars inte hinner med såsom att se på film, spela lite piano och sjunga (japp, nu är jag tillräckligt o-hes för att kunna få ut kontrollerade toner ur munnen :D låter väl mer eller mindre bra, men det skiter jag i. Dåligt för rösten är det också. Men det skiter jag också i :D Jag har varit tyst alldeles för länge!). Får se var dagen leder mig till helt enkelt :)

Dagens soundtrack: Shawn McDonald – All I Need

So long!
Ciao!

Och där va årets Nyhem slut. Riktigt gött har vi haft det, trots regn och andra saker som uppstått :) Vi tryckte in oss ett härligt gäng i en liten husvagn och myste järnet :) Träffade också en massa nya goa människor och stötte även på en hel del gamla bekanta. Alltid lika kul! Jag jobbade som mötesvärd (hälsa välkommen och ta kollekt) detta året också, vilket blev mitt fjärde år. Det var lika roligt som det har varit de tidigare åren! Många tror nog att det är trist och drygt att stå och välkomna folk, men man får så sjukt mycket tillbaka från de man hälsar på, och den glädjen som man möter går inte att beskriva! Älskar det!

Och även detta året lyckades jag bli sjuk innan, så jag lät som en hes kamel i målbrottet. Då blir man glad.

Men summa summarum så blev detta årets Nyhem en klar tumme upp! Självklart glömde jag ta kort så jag kunde visa er, så så kul får ni helt enkelt inte ;)


Imorn blir det nog lite chill först, eftersom jag börjar inte jobba förens kl 4 :) Lär nog bli ganska spännande eftersom det blir min första "riktiga" dag på jobbet. Har ju bara gått bredvid tidigare. Men det blir nog bra :)

Nu väntar kudden på mig, så god natt på er alla! Hoppas ni också haft en toppenhelg! :)

Ciao!

Okej, det är numera officiellt. Jag har blivit lite halvt kass på att uppdatera här på sistone. Ska försöka bättra mig :) Men nu kommer det faktiskt bli ett litet uppehåll fram till mån-tis nästa vecka, men sen ska jag försöka dra igång igen :)

Idag har jag knappt suttit stilla sen halv 7 på morgonen. Kl 7 började jag jobba, och sen dess har har det varit full rulle hela dagen fram tills nu! Efter jobbet stack jag hem, fixade lite mat, cyklade in till stan för att göra lite ärenden sen vidare till mitt andra jobb (städa trapphus).

Nu är jag precis hemkommen, men icke får jag någon lugn och ro för det! Nu blir det till att snabbpacka och tvätta inför Nyhem i helgen (längtar järnet!!), sen ska jag lyckas med att lära in mig om fullt med delegering tills imorn (ska ha ett sorts test på det på jobbet). Nånstans ska jag försöka äta och gå och lägga mig i vettig tid med, eftersom det blir tidigt imorn med.

Tiden räcker inte till för mig för tillfället kan man lite lätt säga.

Dessutom, som grädde på moset... jag har blivit förkyld. Det är INTE okej nånstans! Jag SKA inte vara sjuk på Nyhem!! Min kropp är inte min bästa vän för tillfället. Och min röst börjar ge sig.. Tror ni chips hjälper mot halsont? Jag ska nog testa det, bara för säkerhetsskull liksom. Ehe..

But keep smiling.

Hoppas ni har haft en mer ostressig dag än vad jag haft!

Btw.. Han ska inte till Örebro!! :D YAY!!!!!! *L.Y.C.K.A*

 

Ciao!

Phu! Lång dag med lite för mycket information som en hjärna som tagit semester, inte klarar av så bra. Mediciner, rullstolsinformation, lyftteknik, information om allt möjligt och mycket mer! Nu är jag lite slut. Men mycket har man ju lärt sig iaf! För de som inte förstår, så är detta inför mitt sommarjobb på Strandvägen (ålderdomshem).

För tillfället sitter jag och svullar chips och coca-cola (just because I can) och kollar igenom studentbilderna. Mmm underbara dag! Den lyckan. Ska nog slänga upp lite bilder här med senare, typ imorn :)

Vad händer annars här då? Hm.. jag saknar Honom, eftersom Han åkte hem igår. Depp-peppet. Och nu är det många dagar till jag får träffa Han igen.. Blörk.

Nu ska jag se till att inte göra någonting, just för att få lite "sommarlovskänsla". Gött. Kanske klä om till mjukis, stänga in mig på mitt rum, sätta på hög musik, dansa runt som en idiot och sjunga med lite för brutalt fult. Det är alltid ett sätt att fördriva tiden på. Ganska meningslöst. Men just för att jag kan och har tid, så ska jag nog göra det :)

 

Ciao!

Okej. Jag lovade att jag skulle försöka få till en liten snabbresumé av allt som har hänt.. Men inser att jag verkligen inte orkar det whatsoever.
Jag kan iaf berätta att jag har nog ärligt talat aldrig mått såhär bra som jag gör nu. Allting är bra. Allting är rätt. Det är nu jag lever.

* Nu, efter 12 års fångenskap i skolan är jag äntligen fri!! (Kan inte ens beskriva hur lättad jag är!)

* Jag har fått sommarjobb.

* Glimåkra väntar på mig nästa läsår.

* Bättre familj än vad jag har, kan man inte få. Inte vänner heller för den delen.

* Han med stort H.

* Nyhem i helgen.

Det är lite av vad som händer och fötter i mitt liv nu. Jag ser fram emot sommaren. Jag ser fram emot nästa läsår. Jag ser fram emot livet.

Ciao!

Jag har så otroligt många och roliga saker som händer och har hänt i mitt liv, som jag vill skriva och berätta om.. Men jag har verkligen inte haft tid nånstans!

Jag kan iaf berätta att jag är världens lyckligaste människa och nybliven STUDENT! :D weeeeheeeyy!

Mer om vad som händer/hänt i mitt liv kommer väl om inte allt för lång tid hoppas jag :) kommer nog inte berätta allt, men en liten snabbresumé kan jag väl försöka få till ;) 

Jag vet att jag inte har varit så aktiv på ett litet tag nu, men jag har haft anledning ;)

Uppdatering kommer.

 

Soundtracket just nu:

Eric Clapton – Wonderful Tonight

6 dagar kvar, varav en är "skoldag" och en är skattjakten. Sen springer jag ut och säger hejdå till skolan. Då är det äntligen slut!

Nu är jag slut. Nu vill jag att det ska vara över. Det är egentligen över nu. I princip iaf. Bara lite kvar. Sen ska jag äntligen leva.

Nu väntas iaf extremlånghelg med start i morgon för min del, som jag ser fram emot. Lär bli spännande!

Men först - bedtime!
God natt på er!

Ciao!